Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog i någon form. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är knappast önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler är därför den bästa. Så klarar vi ett skogsbruk där miljö och produktion går hand i hand.
Skogen är oerhört viktig för svensk ekonomi och skapar jobb i alla delar av landet. Den ger också förnybar energi, som vi behöver för att möta klimathotet.
Vi ser stora möjligheter att öka den hållbara tillväxten i våra skogar. Exempelvis handlar det om att att välja rätt skogsplanta för rätt typ av mark samt att se till så att yngre skogar röjs och gallras på rätt sätt vid rätt tidpunkt.
Ägande, ansvar och befogenheter går hand i hand. Det man äger, det förvaltar och vårdar man också. Den absoluta merparten av landets privata skogsägare känner ett ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt.
Vi vill därför se en stark ägande- och brukanderätt och bygga vidare på de positiva trenderna i dagens skogspolitik. Med nuvarande skogslagstiftning som infördes 1993 har miljö och produktion gets lika stort värde. Privata skogsägare tar här ett enormt ansvar.
När skogar omvandlas till naturreservat eller andra avsättningar ska det som huvudregel vara frivilligt för markägaren. Samtidigt ska markägaren själv enklare kunna ta initiativ till skydd. För det behöver det finnas flera olika skyddsformer att välja mellan, som inte bara går ut på att lämna mark orörd. Staten ska betala rimlig ersättning när ägande och brukanderätten begränsas. Pengar måste även avsättas för skötsel av skyddad skog.
Stormar, skogsbränder och körskador orsakar varje år skogsnäringen skador för flera miljarder. Sverige behöver bli bättre på att förebygga och hantera dessa skador. Mycket talar för att den här typen av problem kommer att öka i framtiden till följd av klimatförändringarna.