För Mattias Ihrström är Centerpartiet är det bästa alternativet för liberal politik
Mattias Ihrström, nr 2 på Centerpartiets lista till kommunvalet i Vilhelmina, har två mandatperioder som centerpartistisk ledamot i Kommunstyrelsen bakom sig. Nu gör han sig redo för att sitta med där beslut tas även under nästa mandatperiod – och kan med sin bakgrund som lärare absolut tänka sig sämre än en plats i det nya utbildningsutskottet.
Mattias Ihrström har jobbat som lärare och varit fackligt engagerad i Lärarförbundet i över 20 år. Men eftersom policyn har varit att inte sitta i en nämnd där man är yrkesverksam inom kommunen har därför en plats i utbildningsnämnden aldrig varit aktuell. Nu när han sedan två år tillbaka jobbar i grannkommunen Dorotea är det hindret borta, och Ihrström är definitivt öppen för en plats i det nya utskott som ersätter den gamla utbildningsnämnden.
Även om jag fortfarande jobbar inom skolan jobbar jag ju inte inom kommunen där jag är politiskt aktiv. Jag tror definitivt jag kan bidra, genom min yrkeslivserfarenhet och engagemang i förbundet har jag bra koll på utbildningsområdet, om vilka frågor som är viktiga för lärare och elever, säger Mattias Ihrström.
Mattias Ihrström berättar att han alltid har röstat borgerligt och att han ”ärvde” mycket av sin politiska åskådning från sin morfar och föräldrarna, som alla var centerpartister. Då Centerpartiet i Vilhelmina historiskt har en stark ställning lokalt anser han att det är det bästa borgerliga alternativet om man vill få sin politik att slå igenom. Ihrströms starka politiska intresse och innovativa idéer ledde så småningom att han blev tillfrågad av vännen Joakim Risberg, partiets kommunalrådskandidat inför höstens val, att engagera sig i Vilhelminacentern.
Jag har alltid haft liberala grundvärderingar ända sedan tonåren, sedan har det sakta men säkert blivit så att man har lutat sig alltmer åt Centerpartiet. På riksplanet står de bra upp för liberala värderingar om lika rättigheter för alla och att alla ska få vara precis som de är, berättar han.
På det lokala planet brinner Mattias Ihrström för en mer rättvis servicefördelning mellan glesbebyggda och tätbebyggda områden. En hjärtefråga är att skapa en bra infrastruktur för bredband, något som han själv som boende på enskild gård vid en enskild väg vet är viktigt för de som bor i kommunens utkanter. Ihrström påpekar också att rättvisa villkor inte heller behöva betyda större utgifter.
Vi som bor efter en enskild väg, som har en gul skylt, vi producerar bara hälften så mycket sopor som alla andra. Vi har bara 14-dagarshämtning på sommaren och månadshämtning på vintern. Men vi producerar inte mindre sopor än de som bor centralt. Om vi som bor vid en gul skylt bara behöver soptömning en gång i månaden, så borde det väl vara likadant för de som bor vid en blå skylt? Där skulle man kunna spara in hälften på soptömningen, ger han som ett lokalt exempel.Sedan kan vi förstås inte förvänta oss exakt samma service som i tätorten, det är ju omöjligt. Man kan inte vara rättvis med allt, men i alla fall i den utsträckning som är både rimligt och möjligt. Ett rättvisetänk är den viktigaste grundsynen att ha när man ska fatta beslut som politiker. Bredbandsinfrastrukturen är definitivt en fråga där vi inte har kommit hela vägen fram kan man säga, fortsätter han.
Ihrström påpekar vidare vikten av att göra infrastruktursatsningar som förbättrar möjligheten för folk att röra sig och underlättar, men då möjligheten för sådana satsningar för Vilhelmina ensamt är så gott som obefintlig. Här gäller det att få hjälp från region och stat för att klara av dem ekonomiskt. Det Vilhelmina borde fokusera på, och som kommunen redan gör på ett bra sätt, är att jobba för att småföretagen får bättre förutsättningar att klara sig.
Vilhelmina har en bra näringslivsenhet, det vill vi utveckla med mer dialog, att de fortsätter jobba nära företagen och frågar hur kommunen kan hjälpa till för att allt ska bli smidigare. Jag vill att vi bygger vidare på det vi har och utvecklar det. För det är bättre med tio företag med två anställda än ett företag med tjugo anställda. Basen är mycket säkrare. Har vi många småföretag finns de andra kvar om ett går omkull. Som liten kommun är vi mer utsatta om alla jobbar på en eller få stora arbetsplatser.
Likt många av sina partikollegor är Mattias Ihrström övertygad om att vägen framåt till en stabilare ekonomi är genom samarbeten med grannkommunerna.
Jag tror att det här som är på gång med samarbete med sophanteringen med Lycksele är bra för framtiden. Vi är för små för att klara de här stora uppdragen själva och får räkna med att vi kommer behöva fler sådana samarbeten framöver, säger han.
Och med sin lärarbakgrund och sitt ekonomiska sinne är det inte konstigt att Mattias Ihrström även ser ljust på samarbetet med Storumans kommun kring gymnasieskolan.
Två små kommuner med två skrala börsar gör inte en full. Men att få fler kommuner att ansluta sig till samarbetet i framtiden, det skulle vara väldigt bra för inlandets gymnasieungdomar. Någonstans måste man börja. Att Vilhelmina och Storuman tog tag i saken och påbörjade samarbetet gör att fler grannar kan upptäcka nyttan och vilja ansluta sig till samarbetet. Då skulle vi få en starkare motkraft mot kusten och bli starkare konkurrensmässigt på sikt, utvecklar han och fortsätter:Malgomajskolan är vi väldigt stolta över, men den är oerhört dyr för en liten kommun att hålla i drift. Det blir små undervisningsgrupper då det är för få ungdomar, vilket är bra studiemässigt i många fall, men dyrt för kommunen. Ett samarbete kan sänka kostnaderna.
Drömmen är att ha de resurserna i grundskolan, att kunna ha en lärare per 7-8 elever där de får kvalitativ undervisning utifrån sina individuella förutsättningar. Ju tidigare insatserna sätts in, ju mindre kostsamma blir de i slutändan. Att se eleverna och deras individuella behov är mer kostnadseffektivt när de får sådana insatser i början av skoltiden i stället för att det sker först på gymnasiet, säger Mattias Ihrström.
Han berättar vidare att han vill se att skolan även har en framträdande roll i den pågående insatsen för ungas psykiska hälsa i Vilhelmina, där Ihrström gärna ser att kommunen är med via skolan och socialtjänsten, men i ett ännu större samarbete med fler aktörer.
Jag har i detta nu inget konkret förslag på hur det ska gå till, men liksom i samarbeten med andra kommuner är det i samarbeten mellan olika aktörer där styrkan sitter. Det blir aldrig samma effekt i lika stor utsträckning när inte alla pratar ihop sig, säger Mattias Ihrström.