Joakim Risberg vill se Vilhelmina i en ledande roll för grön omställning
Om kommunvalet går Centerpartiets väg blir vindkraftentreprenören Joakim Risberg Vilhelminas nya kommunalråd i höst.
Med 25 års erfarenhet som politisk aktiv och sitt nytänkande är Risberg redo att bana väg för en ny era för Vilhelmina, där han ser kommunen som en ekonomiskt stabil aktör med en framträdande roll i den gröna omställning som väntar Sverige.
Viktigast är så klart att skapa en stabil ekonomisk grund, då kan vi göra den här typen av långsiktiga satsningar framöver. Vi vill inte längre trampa vatten för att hålla näsan ovanför ytan, vi vill skapa förutsättningarna för att simma framåt i en bestämd riktning, säger Joakim Risberg.
54-årige Joakim Risberg från Risträsk har alltid haft Centerpartiets värderingar som ideologisk hemvist. Redan som barn imponerades och inspirerades han av Torbjörn Fälldins norrländska eftertänksamhet och lugn. Med tiden blev det allt tydligare att partiets politik är den som är nära hans egen vardag som uppväxt, verksam och förälskad i Norrlands inland. Så småningom förde Risbergs stora intresse för glesbygdsfrågor, äganderätt och företagande in honom i partipolitiken på 1990-talet.
De senaste tre åren har Joakim Risberg suttit med i Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsens arbetsutskott, uppdrag som han beskriver som utmanande men framför allt lärorika. Särskilt givande har det varit att få vara med och påverka genom att fatta beslut som verkställs, vilket var välkommet med tanke på Centerpartiets historiska roll som oppositionsparti i Vilhelmina kommun. Han är också nöjd med att samarbetet med den traditionella motståndaren Socialdemokraterna varit förhållandevis smärtfri, ett samarbete som inleddes för att skapa en ny majoritet i kommunfullmäktige efter att den centerledda koalitionen med Moderaterna, Kristdemokraterna, Feministiskt Initiativ och Politiskt Alternativ sprack under mandatperiodens första halva.
En stabil majoritet är det som oundvikligen behövs för att göra de svåra och obekväma beslut som måste tas för att få ordning på ekonomin. Det är ingen hemlighet att vi har en oerhört ansträngd ekonomisk situation och vi måste vara försiktiga med våra medel, säger Joakim Risberg.
Kan man inte komma överens om svåra beslut kan man inte göra det som krävs för att hålla ordning på pengarna heller. Och är det någonting jag har lärt mig under alla år är att vi måste ha ekonomin i ordning. Annars kan vi inte genomföra viktiga satsningar och inte heller ta tillfället i akt och satsa när lägen uppstår.
Risberg understryker att han ser en utveckling som går åt rätt håll. Bara under de tre åren han suttit med i Kommunstyrelsen har Vilhelmina gått från ett underskott på 39 miljoner kronor till ett litet överskott, bland annat för att ekonomiska beslut har fattats med prislappsmodellen som grund.
Vi styr annorlunda med ekonomin när vi har den modellen. Det blir mer ett bra och tydligt sätt att jobba utifrån konkreta frågor som ”Vad är det verksamheten borde kosta?” och ”Vad är det vi vill prioritera?”. Där har vi bestämt att vi vill prioritera fjällskolorna, de kostar extra, men det har jag sagt att det ska vi ta, förklarar Joakim Risberg.
En oönskad och högst impopulär konsekvens av denna nya modell var nedläggning av skolorna i Malgovik och Nästansjö. Något som sved extra hårt i Risbergs centerpartistiska hjärta.
Det var oerhört jobbigt att ta det beslutet, att lägga ner byskolor går tvärtemot våra partiideal. Att ha många skolor på olika orter gör kommunen attraktiv för inflyttning, vilket vi hade när jag började engagera mig lokalpolitiskt 1998. Sedan dess har de som låg närmast tätorten lagts ner, och tyvärr såg jag ingen annan utväg för skolorna i Malgovik och Nästansjö, berättar han.
Joakim Risberg påpekar att i skarpa lägen så är det den ekonomiska verkligheten som kastar en avgörande röst när det gäller att ta kontraintuitiva beslut om nedskärningar och nedläggningar. Med en minskande befolkning, som årligen ger mindre skattebidrag och mindre skatteunderlag, samtidigt som löner och utgifter ökar, gäller det att vända på varenda krona.
Om vi säger så här, om vi ska ha precis samma verksamhet inom kommunen som idag i framtiden – ingenting mer, ingenting mindre – då måste vi varje år spara 10 miljoner kronor. Det innebär att vi fortfarande inte har sparat klart även när vi kommer i balans. Det är inte många som tänker på, man tycker bara att nu har vi sparat klart, utvecklar han.
För att möta ekonomiska utmaningar på bästa sätt i framtiden är att initiera och utveckla samarbetsformer med de andra inlandskommunerna. Joakim Risberg säger att han, oavsett den roll han tilldelas efter valet, kommer att lägga mycket av sitt fokus på att jobba för att Vilhelmina och grannkommunerna tar hjälp av varandra i stor utsträckning som möjligt. Han är särskilt mån om att behålla Malgomajskolan, som under åren gjort sig känt för sina goda studieresultat på gymnasienivån, men som innebär höga kostnader i förhållande till antalet elever. Ett steg mot att minska den ekonomiska bördan vad gäller gymnasieskolan har varit den nya samarbetsformen med Luspengymnasiet i Storuman, som tillsammans med Malgomajskolan har bildat ett så kallat hybridgymnasium under det gemensamma namnet Södra Lapplands Gymnasieförbund.
Det är bra, men vi behöver bli fler. Jag skulle gärna se att i alla fall Lycksele och Dorotea ansluter till gymnasieförbundet. Alla inlandskommuner måste hjälpa varandra mer nu när befolkningen minskar, säger Joakim Risberg.
Han berättar vidare om samarbetsprojekt som redan sjösatts, bland annat samarbetet mellan Vilhelmina och Lycksele gällande avfallshantering, avlopp och vatten.
Nu ska återvinning läggas över på kommuner, samtidigt som det ställs högre krav vad gäller kompetens och pengar. För att möta sådana krav behöver vi hjälpas åt på ett vettigt sätt utan att det ska bli för dyrt.
Trots att den ekonomiska verklighet som hänger över Vilhelmina inte ger utrymme för ambitiösa satsningar i närtid ser Joakim Risberg med optimism på framtiden. Såpass att han till och med börjar snegla mot ett uttalat mål för att omvandla Vilhelmina till en tillväxtkommun. Svaret ligger i den gröna omställning som väntar hela samhället, och Risberg ser kommunens enorma potential att spela en framträdande roll i omvandlingen.
Jag har jobbat med vindkraft i tolv år, bland annat med ett projekt för att utveckla ett stort vindkraftsprojekt i Vilhelmina och Storuman. Det är ju också någonting som jag ser som en möjlighet i framtiden för Vilhelmina kommun. Nu har vi en stor grön omställning på gång och den kräver enorma mängder grön energi. Det är en högst realistisk tanke enligt mig att Vilhelmina kommun kan vara en viktig leverantör av grön energi i framtiden, säger han.
Joakim Risberg berättar vidare att enligt det statligt ägda energiföretaget Vattenfalls prognoser kommer det finnas ett behov av 20 vindkraftsparker – liknande projektet Blakliden/Fäboberget utanför Fredrika – baserat på det behov som industrierna här uppe ser. Risberg ser det som en stor möjlighet för Vilhelmina kommun att både vara med och driva på denna utveckling. Med billig grön energi i vår region kan det komma andra satsningar, och vätgasfabriker vore ett bra exempel på vad som kan komma skall.
Vätgas billig energi som inte är beroende av att det blåser och det kan transporteras enkelt och miljövänligt med tåg. Jag kan se en framtid där vi levererar vätgas till Inlandsbanans tåg, att det kan fraktas via samma tågbana upp till LKAB i Gällivare och även till kusten, förklarar han.Det här är inte en önskedröm, det finns absolut goda förutsättningar. Vi behöver dock genom en sund hantering av vår ekonomi skapa en grogrund för kommunen att bli en viktig producent av billig grön energi. Där har vi faktiskt goda möjligheter att vara med och leverera i framtiden, och sedan kommer det skapa jobb. Jag har själv varit försörjd i mer än tio år av det här, och min son har börjat jobba inom vindkraften.
Vad våra grannar i Åsele har gjort är ett utmärkt exempel på att ta tillvara på den här möjligheten med vindkraft. Deras befolkningsstatistik har börjat plana ut för att till och med öka sista åren. Det tror jag är ett sätt för att de har sett möjligheterna med den här etableringen. Parken som jag jobbar med för tillfället investeras det 5 miljarder kronor i – nära oss – och det är klart att vi ska ta vara på det. Det kommer ge positiva spin-off-effekter, inte minst för att det kommer skapa jobb. Jag tycker och anser att vi har alla möjligheter att förverkliga detta, så mycket av min politiska gärning framöver kommer handla om att driva på denna utveckling, säger Joakim Risberg.